Mottagning av budskap

18/08/2019

Rollteori

Bland rollteoretiker studerar man de sociala rollernas betydelse i samhällslivet. Hur olika roller påverkar, människan och hennes omgivning. Vilka förväntningar som ställs på olika roller och vem som ger oss rollerna. En roll kan lättast definieras som summan av de normer som en viss uppgift eller position omfattar. Man anser att de roller som existerar i ett visst samhälle är en produkt av samhällets kultur (Angelöw/Jonsson 1990).

En person kan ha flera olika roller, så som könsroll, föräldrar roll, yrkesroll eller rollen som en i kompis gänget. Förväntningarna är naturligtvis olika beroende på vilken roll man befinner sig i. Detta kan vara ett problem för kommunikatören eftersom hans/hennes budskap kommer att tas emot olika beroende på vilken roll mottagaren har vid kommunikationstillfället. Därför är det viktigt att vara medveten om att budskapet tas emot olika beroende på i vilken roll det tas emot.

Habitus och kulturellt kapital

Pierre Bourdieu menar att klassamhället hela tiden reproduceras. Han talar om en teori om ett slags tvådelat samhälle. Bourdieu menar att makt och social status bibehålls i allt mänskligt beteende, hur vi klär oss, vårt språk, smak, levnadsvanor etc. Bourdieu tar upp tre viktiga begrepp i sin teori: habitus, kulturellt kapital och fält.

Habitus kan översättas med praxis, något som alla människor är utrustade med. Habitus är dock omedvetet och går inte att styra med vilja. Istället bestäms habitus av olika faktorer så som ålder, kön, klasstillhörighet etc. Men det är inte bara vårt habitus som påverkar strukturerna, utan även tvärtom, strukturerna påverkar vårt habitus.

Det kulturella kapitalet kan ses som en produkt av vårt habitus och består av ett slags symboliskt kapital som bland annat byggs upp av vår utbildning och de kunskaper vi har om olika koder i samhället. Bourdieu menar att förutsättningarna för att få ett högt kulturellt kapital regleras redan vid födseln då t ex barn till akademiker får ett försprång eftersom de föds in i ett akademiskt tänkande med den klassens koder. Barn till akademiker växer också upp i en miljö där de använder akademiska koder dagligen. Ett barn till en arbetarfamilj växer på samma sätt upp med en miljö och föds in i ett annat användande av koder och på så sätt reproduceras klassamhället. (Alvesson/Sköldberg 1998)

Create your website for free! This website was made with Webnode. Create your own for free today! Get started