Budskapet

Budskapet beror naturligtvis på all de faktorer som jag har tagit upp hittills, dvs målgruppens attityder, normer, involvering etc. Men budskapet kan också delas in i VAD, VARFÖR och HUR information beroende på var i informationsprocessen mottagaren är. Ska budskapet bestå av VAD information dvs ren kunskapsinformation, eller VARFÖR information, dvs attitydinformation, eller kanske HUR information, dvs beteendeinformation Palm/Windahl (1989) Menar att människor helst tar till sig information som är i linje med deras attityder. Man menar vidare att man bör sträva efter att budskapet ska innehålla något av följande:

· Närhet. Innehållet är nära mottagaren både fysiskt och psykologiskt.

· Igenkänning. Innehållet knyter an till något som mottagaren känner till.

• Personifiering. Kollektiv byts ut mot individer.
• Konsekvenser. Mottagaren blir huvudperson och innehållet drabbar just honom/henne.

VAD information

Det första steget i bearbetningsfasen är att få mottagaren att förstå VAD det är han/hon förväntas göra eller inte göra. Många budskap slutar med att man har uppmärksammat mottagaren på något. Om vi får veta att det är dags ställa om klockan till sommartid, gör vi det utan att ifrågasätta det vidare. VAD information som riktar sig till rökare om att sluta röka gör t ex att mottagaren förstår att sändaren vill att han ska sluta röka.

VARFÖR information

Med VARFÖR information vill man få mottagaren att ge med sig, att ändra attityd i den riktning som sändaren önskar. T ex VARFÖR ska jag använda kondom? VARFÖR ska jag källsortera? VARFÖR ska jag sluta äta fet mat? Palm/Windahl (1989) skriver angående VARFÖR information att "...det är svårt nog att förmå mottagaren att överhuvudtaget uppmärksamma budskap, som går emot hans attityder. Att dessutom begära att han ska ändra dessa är ännu svårare." (Palm Windahl 1989 s.31) Vidare skriver dem att ett vanligt sätt är att delvis låta budskapet framstå som så nära mottagarens förmodade ståndpunkt som möjligt och menar att de framförallt gäller att undvika att ge budskapet formen av en anklagelse. Man menar även att skräckpropaganda ofta leder till att färre tar till sig budskapet, men de som gör det, gör det desto grundligare.

HUR information

Det är svårt att få folk att källsortera, använda kondom eller motionera om mottagaren inte vet HUR. Hur information kan se ut på olika sätt beroende på vad det är man vill förändra eller förhindra. Vill man få folk att börja källsortera, borde kanske HUR informationen bestå av anvisningar om vad som ska slängas i vilken konteiner, eller kanske var man hittar närmaste källsorteringsstation. HUR information om kondomanvändade försöker kanke lära unga tjejer och killar att våga ta fram kondomen i stundens hetta utan att det blir pinsamt. Att förse föräldrar med argument mot att köpa ut till sin tonåring är också ett exempel på HUR information.