Att sätta mål för en kampanj

01/09/2019

Grunden för en informations- och marknadsföringsåtgärd är att ett eller flera mål ska uppnås. Man kan enligt Larsson (1997) formulera mål på tre nivåer:

  • Kunskapsmål
  • Attitydmål
  • Beteendemål.

Vanligtvis vill man först nå kunskapsmål följt av attitydmål och sist beteendemål. Vissa kampanjupplägg bygger på en annan ordning än den traditionella, t ex att man kan skapa ändrade attityder genom ändrat handlingsmönster. Se socialinlärnings teori.

Önskat eller oönskat beteende

De flesta kampanjer syftar till att skapa lång- eller kortsiktiga beteendemål. I vissa fall har målgruppen redan det rätta beteendet och då har kampanjen som mål att bibehålla det beteendet. I andra fall saknas det korrekta beteendet och kampanjens mål är därför att skapa det beteendet. Även om slutmålet är att förhindra ett visst beteende är det inte säkert att budskapet ska handla om just det beteendet. Påväg mot det slutgiltliga beteendet finns andra beteenden som kanske är viktigare att förändra. (Palm 1994) Som t ex att övertyga om att uppfylla delbeteendet, att våga köpa kondomer, så man kan uppfylla det slutgiltliga beteendet att använda dem.

Beteendets natur

Beteendet man önskar skapa, förhindra eller bibehålla kan vara en enstaka handling eller en kombination av handlingar. Beteendet kan också vara klart avgränsat eller diffust. Om beteendet framstår som enstaka och klart avgränsat ökar den handlingsutlösande effekten genom information om HUR individen ska göra för att uppnå beteendet. T ex hur man gör för att få biljetter till ett evenemang. Likandant kan det i slutskedet av en längre kampanj vara viktigt att bryta ner kampanjen i många HUR beteenden. När man har lärt mellanstadieelever om att BRIS finns och vad BRIS står för, och när man har övertygat dom om att det ok att ringa BRIS, så gäller det också att tala om HUR det går till att ringa till BRIS. I inledningskedet av en kampanj är dock information om VARFÖR individen ens ska fundera på att ändra attityd till ämnet för att sedan ändra beteende. Detta sker ofta med hot och löften, t ex att man får HIV om man har sex utan kondom, eller att man får bättre kondition om man slutar röka.

Är det ett informationsproblem?

Det första man bör fråga sig innan en kampanj, är om det behövs information om ämnet. Man bör också fråga sig om problemet kan lösas med information. Om t ex problemet är att det är för få besökare på stadsbiblioteket, kan det kanske vara öppettiderna som inte passar besökarna, och då kan man inte informera bort problemet. Likadant kan man uppmana bilister att köra försiktigt helt i onödan om inte vägarna håller tillräcklig säkerhet.

Create your website for free! This website was made with Webnode. Create your own for free today! Get started